Rätt val..

...tror jag att vi faktiskt gjort denna gång.. Isaks provisoriska dagis skulle stänga och vi fick frågan om vi ville byta till något annat eller följa med till det helt NYA dunderstora dagiset med plats för 160 barn.. Gissa om det lät skrämmande men vi bestämde oss för att ge det nya en chans.. Idag är första dagen och än sålänge känns det bra. Är hyffsat IMPONERAD över dom nya, fina, stora lokalerna med härlig rutchkana ner från övervåningen till matsalen.. och gården.. ja nu har jag bara sett den täckt i snö men det ser kanonfint ut, fullt med gungor, balansbana, sandlådor, små hus och en hel del annat.

Jag hoppas och hoppas att det ska visa sig att det blir mer ordning & reda samt betydligt bättre organisation än förut.. Hoppas..

Jag är så glad över att det känns bra och jag hoppas verkligen att det håller i sig.. måste nog till och med införskaffa en inflyttningspresent..

Rensning pågår..

Idag har jag rensat ut barnens urväxta kläder och fy vad kläder dom har.. Och fy vad dom växer fort, känns som vissa kläder knappt blir använda innan dom är försmå.

När all rensning bland kläderna är klar har jag en dröm om ett fint, välstädat och organiserat hem.. Alla som känner mig vet att det INTE är min starka sida men jag ska iallafall försöka..
Så nu smider jag planer på hur jag bäst ska organisera våra garderober så det är lätt att ta fram & lägga TILLBAKA sakerna på sitt rätta ställe istället för att dom hamnar där det finns plats.
Är det nån som har några bra tips??

Önskar att jag kunde vakna upp till en ny mer organiserad människa som är road av att städa... drömma kan man iallafall göra...

Hur svårt är det??

Att svara på ett mail eller sms?? Jag avskyr att inte få svar, trots att jag erkänner att jag själv inte är världsbäst på det.. Men på riktigt, varför tar man sig inte den lilla tiden det tar och bara svarar nåt kort??

Har vi så tokmycket att göra eller har vi glömt bort att prioritera våra nära & kära??

Jag ska iallafall bli MYCKET bättre på att svara (när jag nu får nåt mail eller sms..) för det tar så lite tid men betyder så mycket..

En sak lärde jag mig ordentligt förra året (som jag visserligen visste innan men slarvade med) man ska vara rädd om sina vänner.. dom växer som sagt inte på träd..

Sötnosar!

Helt otroligt vad jag älskar mina gullungar.

Nu är..

..julen borta hos oss. Granen är ute på altan, ljusstakarna nedpackade i väntan på nästa jul och det känns riktigt skönt. Julen är otroligt mysig men nu vill jag ha VÅR!!!
Så nu börjar jag sukta efter nya gardiner, pelargoner och vårfix i trädgården, känns dock rätt avlägset med tanke på kylan ute.. men men, snart så..

Premiär!!

Igår hade Isak premiär på skridskobanan.. Förra gången vi skulle försöka gick det mindre bra (då åkte typ alla med puck och klubba och Isak blev rädd..) så vi fick åka hem utan att ens satt foten på isen..
Igår gick det bättre, mycket bättre. Isak åkte om än på sitt eget vis men han ÅKTE!!! Han tog sig med hjälp av pappa & morfar framåt och runt isbanan. Gissa om jag var stolt. Våran lilla kille som haft en tuff start i sitt liv och har hyffsat dålig balans stod på ett par skridskor.. Tårarna gömde sig i ögonvrån och hjärtat var alldeles varmt..

När Isak hade åkt klart och jag frågade om det var kul sa han - "jättekul men nästa gång då vill jag hoppa med skridskorna"...

2010

Nytt år.. fy vad fort tiden går. Redan ett nytt år vad det nu kommer innebära.. En sak, jag kommer att bli 30ÅR!!! Känns märkligt för jag kommer ihåg när man var lite yngre då tyckte jag att man var riktigt gammal när man var 30.. men så är det väl inte???!?

Hur som helst, det nya året firades in ute i stugan med goda vänner, många skratt och kanongod mat.. Isak & Wilma röjde runt som vanligt i väntan på fyrverkerierna men strax efter kl 23 slocknade Isak och jag försökte verkligen väcka honom vid tolvslaget men det var kört.. inte en reaktion men i vilket fall som helst så stod jag vid fönstret och tittade på fyrverkerierna med en sovande son i famnen.. Ja ja, det är väl tanken som räknas.. ;)